HOV logo BANNER

USA:s militärövning i Karibiska sjön är en varning till Kuba och Venezuela

Motiven för övningen är att USA ska stärka det militära samarbete med sina partners i regionen, men i själva verket är det hela varning till Venezuela och Kuba. Kommendanten för det södra militärkommandot, General Bantz Craddock har riktat upprepade attacker mot Venezuelas regering. Beslutet att genomföra övningen kom bara två veckor efter att Craddock inför en amerikansk senatskommite deklarerat att Venezuelas regering utgör en destabiliserande kraft i regionen.

Enligt USA:s sydliga militärkommando ska ”A U S Navy Carrier Strike Group”, genomföra en militärövning i Karibiska sjön. Fyra fartyg med sammanlagt 6500 soldater kommer att delta, bland dem hangarfartyget George Washington utrustat med 60 stridsflygplan.
(för detaljer se:  U.S. Navy Carrier Strike Group to make Caribbean deployment)

Motiven för övningen är att USA ska stärka det militära samarbete med sina partners i regionen, men i själva verket är det hela varning till Venezuela och Kuba. Kommendanten för det södra militärkommandot, General Bantz Craddock har riktat upprepade attacker mot Venezuelas regering. Beslutet att genomföra övningen kom bara två veckor efter att Craddock inför en amerikansk senatskommite deklarerat att Venezuelas regering utgör en destabiliserande kraft i regionen.

Under ett besök i Uruguay i juni 2005 var han mer specifik:
”Jag ser inte Kuba som ett militärt hor och inte heller Venezuela. Men vad jag ser är ett inflytande i Latinamerika som kan leda till instabilitet och osäkerhet. Kuba är helt klart en totalitär kommunistisk stat, och i Venezuela är den demokratiska processen och de demokratiska institutionerna i fara. Därför är vi bekymrade och det borde grannländerna också vara.”
(http://montevideo.usembassy.gov/usaweb/paginas/431-00EN.shtml).

Detta synsätt återupprepas i den nationella säkerhetsstrategi som nyligen lades fast av Washington: ”I Venezuela undermineras demokratin-  samtidigt som regionen destabiliseras - av en demagog som vadar i oljepengar.”
(http://www.whitehouse.gov/nsc/nss.html)

USA:s sydliga militärkommando har redan ett antal baser i Venezuelas närhet. Mindre baser finns på öarna Aruba och Curacao utanför Venezuelas kust och i Manta i Ecuador, större finns i Soto Cano i Honduras, Guantanamo på Kuba och på ett antal platser i Colombia. Kommandot har också deklarerat att man vill stärka säkerhetsstyrkornas förmåga i att skydda energisektorns infrastruktur i de länder man samarbetar med. Detta är en varning  till Venezuela som är den tredje största oljexportören till USA.

Medierna brukar vanligtvis avvisa Chavez varningar om risken för en amerikansk militär intervention. Men nu sprids information öppet om dessa hot, vilket visar att de är allvarligt menade. Det är visserligen inte sannolikt att USA kommer att starta ett öppet krig just nu, eftersom de har fastnat i ett krig i Irak som de inte kan vinna, men de förbereder sig för ett angrepp.

Detta kan komma att genomföras i form av ett stöd för att den oljerika delstaten Zulia (vid gränsen till Colombia) ska bryta sig ur Venezuela. Lokala politiker i denna region (en av två där högeroppositionen styr) har ställt otaliga krav på en folkomröstning kring frågan om självständighet. Ett möjligt scenario är att delstaten ensidigt förklarar sig självständig och begär en utländsk militär intervention till försvar för denna ”demokratiska rättighet”. En sådan intervention skulle vara lättare att rättfärdiga och skulle till och med kunna maskeras som en ”fredsbevarande insats” (vilket just nu är fallet på Haiti.)

Ett militärt angrepp skulle dock inte vara en lätt uppgift. Dagen efter anfallet skulle hela Latinamerika stå i lågor, vilket Chavez också påpekat. Hela Latinamerika har svängt till vänster under de senaste åren, och det har genomförts stora massrörelser, generalstrejker, revolter och val av regeringar som upplevs stå tillvänster av massorna.

USA imperialismen hyser allvarlig oro över revolutionen i Venezuela och hur denna påverkar resten av Latinamerika.  Man anklagar Chavez för att ha blandat sig i valet Bolivia - där Evo Morales vann – samt de pågående valkampanjerna i Mexiko och Peru. Anklagelsen om att Venezuelas regering ger ekonomiskt stöd till politiska kandidater i andra länder är uppenbarligen falsk. Men det är sant att den bolivariska revolutionen har skapat förhoppningar bland arbetare och bönder i hela Latinamerika. Den visar att det är möjligt att utmana den USA dikterade politiken.

När massorna satte sig i rörelse och valde progressiva regeringar under sextio och sjuttiotalet, så störtades dessa regeringar genom USA stödda militärkupper. Utvecklingen i Venezuela, där kuppen mot Chavez 2002 slogs tillbaka genom massornas ingripande, visar att inte heller detta är oundvikligt.

Den bolivariska revolutionen påverkar också USA, där det finns miljontals innevånare som har latinamerikansk bakgrund, sk.. ”Latinos”. Hundratusentals av dessa invandrare har demonstrerat och strejkat för sina rättigheter under de senaste veckorna. De skulle knappast stå och titta på om USA inledde en militär provokation mot Venezuela.

Allt detta gör bara den bolivariska revolutionen än mer skräckinjagande för borgarklassen i USA: Därför förbereder de sig noggrant för att göra slut på den.  En ständig kampanj - omfattande smutskastning i media, diplomatiska påtryckningar, ekonomiskt sabotage och försök att förhindra vapenköp - bedrivs för att sätta press på Venezuela. Den aktuella militärövningen i Karibiska sjön är en del av dessa förberedelser, och är ämnad såväl som ett hot som en konkret förberedelse för en kommande intervention.  Därför måste vi trappa upp solidaritetskampanjen för Venezuela. Hands off Venezuela!

Join / affiliate to the campaign!

Make a donation!

Hands Off Venezuela's financial resources are limited so we rely on our supporters around the world.  Please make a donation of any size towards building the campaign

Facebook